SPECIALUTGÅVA FRÅN ATL – EXKLUSIVT FÖR

6m ago
4 Views
0 Downloads
7.28 MB
20 Pages
Last View : 1m ago
Last Download : n/a
Upload by : Noelle Grant
Transcription

SPECIALUTGÅVA FRÅN ATL – EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTER TEMA: STALLSTALLTIPSENDU BEHÖVERSå tänker de som satsar: Strategier Kalkyler TekniktipsSIDA 1/20

SPECIALUTGÅVA FRÅN ATL – EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTER TEMA: STALLSå får du allt att gå enligt ritningarnaSID 3 BYGGBOOM - MEN DET KRÄVS MERSID 4 JAN HANSSON BYGGDE NORDENSSTÖRSTA MJÖLKROBOTANLÄGGNINNG.SID 5-6 .OCH HANS NIO LÄRDOMARSID 7 STORBYGGE SÄKRAR FRAMTIDENSID 8 FAMILJENS INSATSHÅLLER NED KOSTNADENSID 9 MJÖLKBOSSEN OM SIN NYA– OCH FLEXIBLA – ANLÄGGNINGSID 10-11 HÄR BYGGS FÖR 5 000 GRISARSID 12 RENARE GRISSTALLMED VATTEN FRÅN OVANSID 13 DIKOSTALLMED FOKUS PÅ DJURHÄLSANSID 14-15 SVINSTALLETDÄR ALLT ÄR TILL SALUSID 16 TRE TEKNIKTIPSSID 17-18 DIGITALT STALLMED KOLL PÅ DET MESTASID 19-20 HÄR GÅR UTFODRINGENSOM PÅ RÄLSSIDA 2/20

SPECIALUTGÅVA FRÅN ATL – EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTER TEMA: STALLByggboom – men målen kräver merSvenskt lantbruk är på väg mot en byggboom. Underfjolåret ökade förprövningarna av stallplatser förmjölkkor, värphöns och framför allt för grisar, bådesuggor och slaktgrisar. Men det borde byggas ännumer.Det visar Jordbruksverkets årliga sammanställning av för prövningsstatistik från länsstyrelserna. De godkända för prövningarna är en viktig indikator på vilken byggaktivi tet som väntar inom animalieproduktionen.Grisföretagarnas byggplaner sticker ut. Antalet för prövade suggplatser har haft en positiv trend sedan 2011och fjolårets 8 651 förprövade platser är den högsta note ringen sedan 2006.Även slaktgrisplatserna ökar. Förra året förprövadesnästan 35 000 djurplatser och det är den högsta siffransedan åtminstone 2004.För mjölkkorna ökar förprövningarna med drygt50 procent till närmare 12 000 platser. Det är den högstasiffran sedan 2012.– Sammantaget verkar det ändå finnas framtidstrobakom de bekymmer som förra årets torka skapade, sägerBengt Johnsson på Jordbruksverkets marknadsavdelning.Bakom den positiva trenden ser han ett ökat konsument intresse för det svenskproducerade vilket lett till att detgått att ta ut högre priser.– Gris visar en uppåtgående trend från väldigt lågavärden. Det tyder på en långsiktig tilltro till att det finnsbetalningsvilja för svenska mervärden som antibiotika frihet och djurvälfärd, säger Bengt Johnsson.Men allt pekar inte uppåt i statistiken. För betesbaseraddjurhållning som dikor och får sjunker förprövningarna.För får är det en långsiktigt nedåtgående trend, men fördikor är det ett trendbrott. Efter fem år med stigandesiffror sjunker de förprövade dikoplatserna kraftigt.– Behovet av nya stallplatser kan vara mättat på kortsikt, säger Bengt Johnsson.Han har också analyserat statistiken i relation till entänkt avskrivningstid på 15 år och baserat på dagensproduktionsvolym. Därmed fås ett värde på hur mångadjurplatser som behöver förnyas varje år för att produk tionsapparaten ska hållas intakt och modern.Då ser det inte riktigt lika ljust ut. Suggor, dikor ochvärphöns nådde 2018 nivån där stallplatserna förnyas i rätttid, medan mjölkkor och slaktgrisar, trots fjolårets ökning,har en bra bit kvar.– Då ska vi komma ihåg att beräkningen är gjord i för hållande till dagens produktion. Hade vi räknat på livs medelsstrategins mål om ökad produktion borde måletvara satt högre, säger Bengt JohnssonMarcus FrennemarkSlaktgrisarTillväxtSuggor SlaktgrisarSlaktkycklingVärphöns VärphönsHästarSlaktkycklingTillväxt35 00035 00035 0001 200 0001 200 00030 00030 00030 00030 0001 000 0001 000 00025 00025 00025 00025 000800 000800 00020 00020 00020 00020 000600 000600 00015 00015 00015 00015 00010 00010 00010 00010 0005 00005 0005 0005 0000002012 2013 20142012 2013 2014201220152013201620142017201520182016 2017 2018201220152013201620142017201520182016 2017 2018400 000400 000200 000200 00000Hästar5 0005 0004 0004 0003 0003 0002 0002 0001 0001 00000Får och getterFår och getter16 00016 00012 00012 0008 0008 0004 0004 000002012 2013 201420152013201620142017201520182016 2017 20182012 2013 2014201220152013201620142017201520182016 2017 2018201220152013201620142017201520182016 2017 20122018 2013 20142012SIDA 3/20KÄLLA: JORDBRUKSVERKETMjölkkor MjölkkorDikorÖvrigDikornöt ÖvrigSuggornöt35 000KÄLLA: platserFörprövadestallplatser

SPECIALUTGÅVA FRÅN ATL – EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTER TEMA: STALLRobotsatsningen blev en framgångtande maskiner och en och annan ko sneglar nyfiket utfrån robotarna. Korridoren gör maskinunderhållet smidigtför både personal och extern service.– På ritningen testade vi med lösa robotar på olikaställen i ligghallarna. Men det kändes inte rätt. Den härlösningen blev lite dyrare rent byggmässigt, men det bleven bra lösning, säger Janne Hansson.Större tekniska haverier har uteblivit. De första åttamånaderna tog Janne Hansson och sonen alla larm pånatten för att få ett grepp om utmaningarna. I dag har dei snitt fyra nattlarm per månad. Servicetekniker finns baranågra mil bort.Mjölkbonden Janne Hansson köpte 18 nya mjölk robotar till gården mitt under mjölkkrisen. Vallensgård blev Nordens största robotanläggning och nu hardet gått drygt ett år sedan omställningen. ”Nu vågarvi säga att det har gått bra”, säger han.När Vallens gård skulle expandera för några år sedan varsiktet inställt på att skaffa en karusell för att klara avmjölkningen. Det var ju så stora mjölkgårdar gjorde, bådei Sverige och i Europa och Vallens gård hade då över 800mjölkkor. Men andra tankar började mala, kanske skullemjölkrobotar kunna lösa gårdens stora bekymmer med atthitta personal.– Hade vi satsat på karusellen hade vi haft sex, sju perso ner fler anställda. Det är svårt att få folk som vill mjölkakor. Ofta har vi fått förlita oss på utländsk arbetskraft,vilket i sin tur innebär hög personalomsättning. Det är inteså vill driva vårt företag, säger Janne Hansson.Efter ett intensivt år med beräkningar, funderingar ochanalyser valde de att börja bygga om anläggningen för attlåta 18 stycken Lely Astronaut A4 ta över mjölkningen.Beslutet fattades mitt under mjölkkrisen 2016 och väcktereaktioner direkt.– Det var några som ringde och frågade hur det var fatt,folk tyckte jag var galen, säger Janne Hansson med leendeoch fortsätter:– Men det jag tror på vill jag löpa linan ut. Jag bryr miginte så mycket om vad andra säger. Sedan är det alltidvälgrundade beslut som är noggrant analyserade.Hur har det gått efter ett drygt år med robotmjölkning?– Nu vågar vi säga att det har gått bra. Vi har hamnaträtt. Produktionen har gått upp och celltalen har gått ner,Vallens gård är den störstarobotmjölkgården i Norden.Gården har 18 robotar och drygt1000 kor. FOTO: MARION PALMbrunster prickas in bättre och personalen har fått ett merkonstruktivt arbete, säger Janne Hansson.Robotar på radGårdens mjölkkor är i dag drygt 1 000 stycken och de gåri tre kalla lösdrifter i sex avdelningar som ligger sida vidsida. För varje avdelning byggde man till sex meter bredarobottorg med tre robotar för fri kotrafik. Gården byggdeockså en värmeisolerad robotgång. Via ingången från kort sidan möts man av en lång korridor med robotarna på rad.Det är skinande rent på plastgolvet, det brummar av arbe SIDA 4/20Hemlig prislappPrislappen för robotinvesteringen är en affärshemlighet.Men den stora resan som lade grunden för expansionengjordes långt tidigare. Det var när Janne Hansson köpteVallens gård i början av 2000-talet och skulle bygga utförsta gången. Då skulle man bygga för upp till 375 kor ochslå ihop två besättningar och få bankerna med sig.– Det var det stora steget för oss ekonomiskt och somföretagare. Att ha relativt begränsat med kapital och förlitasig så mycket på externt kapital från banker var ett stortkliv. Att öka nu med 100 eller 150 kor är väldigt små stegegentligen i det sammanhanget, säger Janne Hansson.Robotsatsningen har gett eko i Mjölksverige, flera av destörre svenska mjölkgårdarna har varit på studiebesök.Även finska kollegor har kommit över och snart är detdanskarnas tur.– Det har väckt stor uppmärksamhet, det är inget snackom det. Det var otroligt intensivt och spännande att gå in idet här, vi såg många problem framför oss. Men nu kan visäga att det har gått väldigt bra.Cecilia Persson

SPECIALUTGÅVA FRÅN ATL – EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTER TEMA: STALLJanne Hanssons nio lärdomar:och känsla som avgör. Det har hjälpt mig, säger JanneHansson som gjorde jättebeställningen mitt under mjölk krisen försommaren 2016.Vallens gård gick från mjölkning i grop till att ha1 000 mjölkkor i robotbesättningen. 18 nya robotarköptes in och hela gårdsarbetet har förändrats.Gårdens ägare Janne Hansson har dragit fleralärdomar av processen att gå över till robot.Här är några av dem:3, Dyrare bygglösning – bättre förutsättningarVallens gård nobbade tillverkarens inledande råd om att halösa robotar i lösdrifterna utan byggde i stället robottorgför korna och en värmeisolerad robotgång för personal ochtekniker. Det är fri kotrafik men tillbyggnaden blev någotstörre än inledande förslag som byggde på lösa robotarinne i lösdrifterna.Robotgången ger förutsättningar för att kunna hållarobotarna i topptrim med bra underhåll och service rutiner, menar Janne Hansson. På 18 robotar snittargården på 4 nattlarm i månaden, ibland har de inga alls.– Alla robotar ligger i en enda lång rad i ena gaveln påalla ligghallar. Servicen sker därför i en ren yta, och vi hartillsyn i en ren yta. Jag tror att vi har hittat en bra lösning.Det blev dyrare byggmässigt eftersom det blev en störreyta men det blev en bra lösning.1, Våga ompröva beslutPlanen var från början att beställa en karusell till gårdenför att ersätta det gamla dubbel 20-parallellstallet. Menman följde magkänslan och valde i stället att investerai 18 robotar efter noggranna beräkningar och analyser.Personalfrågan blev en avgörande faktor.– Personalfrågan är väldigt svår i dag, det är svårt att fåtill folk som vill jobba och mjölka kor. Det medför ofta högpersonalomsättning. Det är inte riktigt så vi vill driva vårtföretag.Nu har de sparat in 7 heltidstjänster.2, Tänk annorlundaDet är ovanligt att så stora gårdar använder robotari Europa. Men det stoppade inte Vallens gård, trots att folkringde och undrade när investeringen blev känd.– Det har alltid sagts att robotar är för mindre gårdar,familjejordbruk med mera. Det finns några drakar i värl den med många kor som har robotar, men i Europa är detinte alls vanligt. Många höjde på ögonbrynen när de hördeatt vi hade investerat. En del ringde och frågade om manblivit galen.– För oss blev det ett intensivt år med räknande och fun derande innan vi bestämde oss. Det var ett välgrundatbeslut baserat på noggranna analyser. Och jag bryr miginte så mycket om vad andra säger. Det är min tanke, åsikt4, Backup-planer för det mesta”Inför varje stegav förändringenförberedde vi oss noga,både mentaltoch yrkesmässigt”SIDA 5/20Gården räknade med att behöva hålla i gång mjölkgropenparallellt i uppemot ett år efter det att robotarna togs idrift. Men av 830 kor som var det bara 17 stycken som inteville gå i roboten efter några veckor. De korna sinlades ochtogs bort från verksamheten.De åtta första månaderna efter omställningen tog JanneHansson och sonen alla larmen på natten, för att lära sigtekniken och få en förståelse för problemen. Nattlarmenblir fler när det är fler förstagångskalvare i besättningarna.Då sparkas oftare spenkoppar och robotarmar sönder ochman kan ha en större beredskap för det.

SPECIALUTGÅVA FRÅN ATL – EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTER TEMA: STALL8, Oförutsedda händelser– Inför varje steg av förändringen förberedde vi ossnoga, både mentalt och yrkesmässigt. Det var två otroligtintensiva månader med installeringen, men det gick bättreän vi föreställde oss. För oss var den en förutsättning att vihar teknisk support bara ett par mil härifrån. Vi har ocksåfått väldigt bra service från både Holland och Danmark.Förutom lite småhaverier har vi inte haft några storatekniska problem.Ha backup på allt. Gården har flera reservdelar på lageroch reservkraft som startar på mellan 4 och 8 sekunder.Gården har flera vattenpumpar och extra borrhål för attinte få brist på vatten. Noggranna rutiner för service ochunderhåll är a och o.– Jag tror att man måste ha en väldigt hög lägstanivå förrobotarna. Att man ger förutsättningar för att robotarnafungerar optimalt, säger Janne Hansson.5, Vänta och se var flaskhalsarna finnsVallens gård anade att det skulle behövas två ytterligarerobotar till gården. Men man ville vänta och se var behovetfanns för fler. Det vet det nu – gården planerar därför förett nytt ”uppstartsstall” med två nya robotar för nykalvadekor och kor som ska sinläggas.De här korna stannar upp kotrafiken, tar mycket tid förpersonalen och stör de övriga kornas rutiner. Det nya,mindre robotstallet ska kapa ledtider och planeras där detgamla mjölkningsstallet, som i dag står tomt förutomnågra boxar för småkalvar.– Vi har ju mellan tre och fyra kalvningar per dag medkor som ska läras upp och så 20–25 sinkor per vecka. Dettar mycket tid och stör vanliga trafiken och rutinerna förkorna i robotarna. Vi har sett ett extra behov av att komp lettera med det.6, Förändringen som arbetsgivareGården har sparat in sju heltidstjänster och personalen harfått ”helt nya jobb”, men ett mer ”konstruktivt” jobb, menarJanne Hansson. Även som arbetsgivare är det stora skillna der.Sommaren 2018 brann det i skogarna tre mil från gårdenoch gårdsplan och lösdrifter dränktes i rök. Det gjordekorna oroliga.– Vi tappade uppemot 6 kubik mjölk på något dygn. Dettog någon vecka innan det kom tillbaka, men korna gickinte till robotarna och åt ingenting, berättar Janne Hans son.Påverkar bränderna kornas rutiner i dag?– Lite grann, men det är mer av andra orsaker somkommer från torkan. Vi har inte kommit upp i sammaantal mjölkningar per dygn. Men får de kalva in på nytt såkommer det nog att bli som vanligt igen. Men det påverkarlite fortfarande, det gör det.Men trots torkan har gynnsamma vallskördar på höstenräddat grovfodersituationen. Gården har också hög priori tet på att klara av att ha foder i lager.Gården valde Lely Astronaut A4. Innan omställningen togmjölkningen 18 timmar per dygn på drygt 800 kor.FOTO: MARION PALM– Schemaläggningen har blivit mer flexibel och persona len får helt nya arbetsuppgifter på många sätt. Vi sköter omdjuren mer och jobbar mer förebyggande. Det blir ett roli gare och mer konstruktivt jobb som djurskötare är minuppfattning.– Vi ser också att alla siffror går åt rätt håll. Produktio nen går upp, celltalen går ner. Vi har blivit bättre på att hit ta brunster och ha koll på klövar så det är mycket positivt.7, TeknikutvecklingenGården har satt en avskrivning på robotarna (Lely Astro naut A4) i tio år, därefter får de se om man ska investerai nya eller behålla befintliga.– Visst, det har kommit robotkameror och Lely harkommit med en robot som är snabbare. Men det finnsrobotar som är 15 år och som uppgraderas hela tiden. Vihar satt en avskrivning på tio år. Sen får vi se, säger JanneHansson.SIDA 6/209, Att växa i djurantal och att få finansieringVallens gård har byggt ut nästan varje år. Men den störstautmaningen som företagare kom precis när gården köptesför nästan 20 år sedan.– Det stora steget för oss ekonomiskt och som företagarevar när vi byggde ut den första etappen här i början av2000-talet. Vi byggde för upp till 375 kor och slog ihop tvåbesättningar, en som var på 100 kor och en på 140 kor. Detvar ett stort kliv att ha relativt begränsat med kapital ochförlita sig mycket på externt kapital från banker. Att öka numed 100 eller 150 kor är små steg egentligen.Och det finns många mjölkgårdar som just nu befinnersig i sitsen som ni gjorde för 20 år sedan?– Absolut. Att få in kapital i lantbruket i dag är alldelesför svårt. Den största grejen är att det inte finns andraköpare om det händer något med en mjölkgård, en genera tionsväxling, att man går i konkurs eller att man vill sälja.Det ser banken och då är de inte villiga att dela med sig avså mycket kapital som de borde. Det är ett stort problemoch för många är det oövervinnerligt tyvärr, säger JanneHansson.

SPECIALUTGÅVA FRÅN ATL – EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTER TEMA: STALLStorbygget säkrar gårdens framtidVankiva gård växer så det knakar. Bygget av ett nyttlösdriftsstall med tillhörande mjölkningsanläggningpågår för fullt. Investeringen på 40 miljoner kronorska tredubbla mjölkproduktionen och trygga gårdenslångsiktiga framtid.När den nya ligghallen med tillhörande mjölkningsanlägg ning i en separat byggnad står klar i november kommerantalet mjölkande kor på gården att öka från dagens 280till 730. Totalproduktionen beräknas gå från 3 miljonerkilo mjölk per år till 8–9 miljoner.– Anledningen till att vi satsar är att stallet vi mjölkar iför tillfället är byggt 1991. Eftersom jag har en ambition atthålla på här ett gäng år framöver så behövde vi göra något,säger Christoffer Johansson, driftledare på Vankiva gård.Investeringen på 40 miljoner kronor omfattar förutomligghallen och mjölkningsanläggningen två plansilor ochen stor gödselbrunn.Eftersom det tidigare växte skog på platsen har det ävenkrävts ett omfattande markarbete.Fokus på hållbarhetChristoffer Johansson och hans far Hans Johansson, somäger gården, har inte valt de billigaste lösningarna. Fokushar legat på att korna ska ha det bra och att anläggningenska hålla länge.Satsningen kommer att innebära nyanställningar. Fyramjölkare samt ett par ytterligare djurskötare ska rekryte ras. Kanske även en förman. Det är en stor investering menChristoffer och Hans Johansson har räknat noggrant.– Vår kalkyl är baserad på ett mjölkpris på 3,20 kronorper kilo och foderkostnader ungefär som de legat histo riskt. Vi är medvetna om att det svänger, men vår ambitionär att kunna leverera mjölk tillde avräkningspriser som kom Antal anställda: 5.mer att vara framöver, sägerOmsättning: 15 miljonerChristoffer Johansson.kronor.Det nya stallet kommer attrymma 600 kor i en ligghallResultat: 1,6 miljonersamt 50 kor på ströbädd, upp kronor.delat i en VIP-grupp och enVinstmarginal: 25 procent. kalvningsavdelning. Ligghal len kommer att ha spalt, vanli Areal: 320 hektar totalt,ga madrasser i liggbåsen, lås varav 260 hektar åkerfronter, kraftfoderstationermed vall och majs samtoch ett körbart foderbord.60 hektar skog och bete.– Sidorna kommer att varaInvesteringar: Nytt lösöppna med gardiner men meddriftsstall samt mjölkningsen ställbar nock som går attanläggning för 40 miljonerstänga vid ruskigt väder. Allkronor.ventilation sköts med väder Så räknade vi: ”Vi gjordestation. Själva mjölkningen ut en kalkyl utifrån ett femförs med hjälp av en 50-karu årssnitt och det såg brasell.Vankiva gårdut.””Närproducerat är nyckeln”Hittills har byggarbetet gått enligt tidsplanen. Och i förraveckan kom även plintarna till mjölkningsanläggningeni backen. (Publicerad 21 februar, red anm) Christoffer Jo hansson är fylld av framtidstro där han står och huttrar ivintersolen:– Vi tycker det är roligt med kor och tror på den svenskamjölkproduktionen. Mjölk är ett bra livsmedel somkommer att ha sin givna plats även i framtiden. Detnärproducerade är nyckeln till framgång för hela landet,säger han.Johan JoelssonSIDA 7/20Christoffer Johansson tror att fler mjölkgårdar kommeratt behöva skala upp för att överleva i framtiden.FOTO: JOHAN JOELSSON

SPECIALUTGÅVA FRÅN ATL – EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTER TEMA: STALLFamiljens insats håller ner kostnadenHycklehults gårdNär båda sönerna ville flytta hem bestämde sigmjölkbönderna Tommy och Berit Claesson för att ska la upp. Med en stor tillbyggnad och två nya robotarska mjölkproduktionen fördubblas.Bolagsform: Enskild firmaAntal anställda: ”Fyra plusnågon inhoppare ibland”I över hundra år har Tommy Claessons släkt bedrivit jordoch skogsbruk i Hycklehult utanför Eringsboda. Och närTommy och Berit Claessons båda söner Mattias och Albinville flytta hem till gården och jobba föddes idén att byggaut stallet och installera två nya mjölkrobotar.Det nya stallet kommer att ha plats för 211 djur, varav150–160 mjölkande, att jämföra med dagens 79 mjölkande.Den totala produktionen ska enligt planen gå från 750 000ton till 2 miljoner ton mjölk årligen.– Först tänkte vi att vi bara skulle sätta in en robot till,men sen har vi ju två grabbar. Och då får man ta i lite rejält,säger Tommy Claesson.”Våga tänk nytt”2012 investerade familjen åtta miljoner kronor på ett nyttstall och en mjölkrobot. Den nya satsningen landade påcirka 5,8 miljoner. Eftersom familjemedlemmarna hargjort en stor del av arbetet själva känner alla att de fårmycket för pengarna.– Den nya ladugården har lösdrift, automatiskt foder sys tem, fläktar, automatisk utgödsling som går hela tiden ochbra lampor. Man måste investera och tänka nytt, annars gårman baklänges i företaget, säger sonen Mattias Claesson.Familjejordbrukarna i Hycklehult är övertygade om attsatsningen kommer att bära sig. Med ökad yta och till gänglighet till robotarna kommer gårdens kor att ge bättreavkastning. Redan vid satsningen 2012 kunde familjen seen stor skillnad på lönsamheten:Omsättning: 6 miljoner kronorResultat: 2 miljoner kronorAreal: 200 hektar åker, 70 hektar naturbete och 370 hektarskogInvesteringar: Nytt lösdriftsstallför totalt 5,8 miljoner kronorEn stor del av arbetet med detnya stallet har familjemedlemmarna själva utfört, berättarBerit och Albin Claesson.– Och nu när vi kommer upp över hundra mjölkkor lärdet bli ännu bättre ekonomiskt. Vi kommer helt enkelt attproducera billigare mjölk med det nya stallet, säger TommyClaesson.– Mjölkpriset är fast för alla, men kan vi produceramjölk tio öre billigare så innebär det mycket för lönsam heten, säger Mattias Claesson.Tror på framtidenGården står i dag på flera ben med skogsbruk, entrepre nadverksamhet och mjölkproduktion. Trots att antaletmjölkföretagare i landet nästan halverats de senaste tioåren ser familjen positivt på framtiden och stänger ingadörrar för ytterligare satsningar.SIDA 8/20– Det är svårt att veta hur klimatet kommer att påverka.Men mat kommer vi alltid att behöva och mjölk är ettfantastiskt livsmedel, säger Berit Claesson.Inte nog med att de båda sönerna har flyttat hem för attjobba på gården. I vår kommer även Tommy och BeritClaessons dotter Camilla att flytta hem och jobba efter atthon blivit klar med sin utbildning till livsmedelsagronom.Den goda tillväxten borgar för en ljus framtid. I alla fallom man frågar yngste sonen Albin Claesson:– Om tio år tror jag att vi har ännu mer jobb och barnoch familjer som kan hjälpa till på gården. Vi kommer attha mer skog och mark. Och en ny generation som ärberedd att ta över. Så det ser rätt lysande ut, säger han.Johan Joelsson

SPECIALUTGÅVA FRÅN ATL – EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTER TEMA: STALLDärför bygger mjölkbossen för köttMed nytt stall och halverad mjölkbesättning styrStefan Gård, ordförande för Sveriges Mjölkbönder,över till köttproduktion. ”Sitter man still i båten ärman i en avvecklingsfas”, säger han.Flexibelt och enkelt har varit ledord när Stefan Gård plane rat och byggt en ny stallbyggnad med plats för 320 djur.– Om det är mjölk eller kött spelar mindre roll. Det jagär ute efter är att sätta priset så att jag kan få ett ekono miskt utfall, säger Stefan Gård.Efter att ha lämnat Arla och gått över till WermlandsMejeri anpassar han sig nu efter den volym mjölk som detlokala mejeriet kan ta emot. Mjölkbesättningen minskasfrån 120 till 70 kor, plus rekrytering. Samtidigt satsar hanpå köttproduktion för att få två ben att stå på.– Jag ville bygga ett stall som var funktionellt och där dukan byta inriktning utan att göra för stora investeringarsenare, säger Stefan Gård.”Enkelt, lättskött stall”Resultatet är en kall liggbåshall på 23x60 meter. Den ärfribärande för maximal flexibilitet.– Det är ett enkelt, lättskött stall med väldigt få rörligadelar. Vi skrapar med traktor och utfodrar med fullfoder vagn. Det är inte så mycket som kan krångla. Det är väldigtlite el i den här byggnaden.Utfodringen sker utomhus, längs långsidorna. Ett invän digt foderbord hade krävt ytterligare sju meter på bredden.– Det hade blivit en mycket dyrare takkonstruktion.Varje kostnad i processen har vägts mot olika alternativ.– När du projekterar är det viktigt att tänka till. Detfinns ingen annan gång som du kan jaga så mycket kostna der som innan du bygger. Sedan är det kört.TolerudÄgare: Stefan Gård.Anställda: Tre personer.Djur: 70 mjölkkor plus rekrytering. Cirka 350 köttdjur.Areal: 200 ha vall, 40 ha bete och 80 ha spannmål.Produktion: Målsättning 200–230 slaktdjur/år. Tjurkalvarsäljs vid 150–200 kg, kvigor föds upp till mjölk eller kött.Omsättning: Målet vid full produktion är 7 miljoner kronor.Byggnationen har pågått sedan januari 2018. De förstadjuren släpptes in i mitten av december. Arbetet har StefanGård utfört med hjälp av sonen Sebastian Gård.– Den stora investeringen är egentligen eget arbete.Kalkylerna vill han behålla som en affärshemlighet.– Men själva meningen med bygget är att hålla nerekostnaderna för att vi ska få en bättre lönsamhet.Möjliggör fokusskifte i företagetNu görs det tidigare mjölkstallet om till kalvningsstall ochen mjölkrobot installeras i det gamla lösdriftsstallet.Att skapa en anläggning, där inriktningen kan varieraöver tid, ser Gård som ett sätt att ta ansvar för sitt före tagande.Målet är att producera 200–230 slaktdjur per år, mensamtidigt har det varit viktigt att behålla den del av mjölk produktionen som gården får avsättning för lokalt.– Den dag de nationella kostnaderna harmonierar medintäkterna för mjölkbonden, då kan jag producera mjölkför fullt igen.Eva WestinSIDA 9/20Stefan Gårds bästatips vid nybyggnationn Sätt dig ner och tänk till ”Hur vill jag ha det?”.n Låt det ta tid! Ha inte för bråttom vid projekteringen.n Jämför priser på hallar, byggkonstruktion, armering,inredning – allt!n Ställ frågan: ”Klarar jag att göra det själv eller måste jagleja bort det?”.n Sätt en tidsplan som är uppnåelig och håll fast vid den.Ju fortare du blir klar, desto snabbare får du snurr påproduktionen.n Kontrollera med slakterierna innan du bygger att detfinns en marknad åt båda håll: att få in och bli av med djur.n Räkna baklänges! Hur stora kostnader kan du belastavarje djur med för att det ska vara ekonomiskt intressant?

SPECIALUTGÅVA FRÅN ATL – EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTER TEMA: STALLHär byggs för 5 000 slaktgrisarFörprövade stallplatser ökar för både suggor ochslaktgrisar. Trots att torkan drivit upp foderprisernaoch urholkat lönsamheten finns det grisbönder sominvesterar.– Visst är det jobbigt nu. Men det går opp och det går ner,och jag känner mig trygg i den här satsningen, säger Alex ander Månsson, som investerar 35 miljoner kronor i ettnytt slaktgrisstall.Alexander Månsson driver slaktgrisproduktion i Everödutanför Tomelilla. Här finns sedan tidigare två slaktgris stallar, det senaste byggt 2007, med totalt 4 500 platser.Nu ska det bli 5 200 grisplatser till i ett nytt stall som för prövades under 2018.Förberedelserna för bygget har varit i gång i snart två år.För en anläggning i den här storleken krävs en komplettmiljökonsekvensbeskrivning med godkännande från läns styrelsen. Det fick han i februari 2018, men beslutet över klagades till Mark- och miljödomstolen.Klart om ett årI december kom deras utslag och det var positivt. Alexan der Månsson kunde dra i gång med markarbetena.– Vi vågar inte sätta i gång med gjutningen ännu. Det ärvinter och det finns ingen anledning att driva på. Det härär ett stort bygge och vi ska göra det ordentligt, säger han.Om drygt ett år hoppas han ha stallet färdigt och kunnasätta in de första smågrisarna. De ska komma från enannan friskt satsande grisföretagare, Mattias Espert, sombygger en ny anläggning för 1 000 suggor utanför Trelle borg.– Sådana här satsningar hänger ihop. Vi är beroende avvarandra, säger Alexander. Ett stall på 8 500 kvadratmeter ska byggas.Planeringen har pågått i fem år, de konkretaförberedelserna i två år. Om ett år ska de förstasmågrisarna tas emot.FOTO: HANS DAHLGRENSIDA 10/20

SPECIALUTGÅVA FRÅN ATL – EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTER Alexander Månsson tar aktiv del i byggarbetet.FOTO: HANS DAHLGRENStallet utrustas med svenskproducerad inredning i be tong och rostfritt stål. Boxarna har dubbelt så stor spaltytamot vad regelverket egentligen kräver. Det fördyrar bygget,men det ska betala sig genom att grisarna håller renare iboxen och personalen slipper lägga tid på att skrapa gödsel.– Vi har friska grisar i Sverige, som äter mer och växersnabbare. Det gäller att bygga så vi kan ta vara på denkapaciteten på bästa sätt.Med en beräknad årsproduktion på 35 000 grisar produ ceras det också mycket gödsel. Den egna växtodlingenräcker inte men det finns kontrakterad spridningsareal hosfem andra lantbrukare i bygden. För att få gödsel har defem gårdarna förbundit sig att bygga egna gödselbrunnar.På så sätt slipper Alexander investera i mer än en ny göd selbrunn på sin gård.TEMA: STALLAlexander Månsson presenterar sina utbyggnadsplanerför Janne Stihl, Lantmännen.FOTO: HANS DAHLGRENAlexander Månsson har sysslat med slaktgrisar på etteller annat sätt i hela sitt liv. Han började som uppfödarei liten skala när han var 15 år. Vid sidan om egen grisupp födning driver han också ett åkeri med djurtransportbilar;en rörelse som han tagit över efter sin far.Fördubblar produktionen– Jag har sett och lärt mig av de driftiga bönderna hur dedriver sina gårdar. Det finns en handfull som är extremtdriftiga, de har ordning och reda och är duktiga medpersonalen och med djur. Det har jag försökt att anamma,säger Alexander.Genom att bygga vidare på en befintlig, modern anlägg ning finns förutsättningarna att bli ännu effektivare medfördubblad produktion.SIDA 11/20Grisarna utfodras med färdigfoder som blandas med drank och vassle. FOTO: HANS DAHLGRENHan har umgåtts med planer på expansion i åtminstonefem år. En kontrollista med sju, åtta punkter skulle checkasav innan han kunde göra slag i saken.– Det var banken, slakteriet, smågrisar, tillstånden,spridningsareal, de anställda och framför allt familjen, minfru och mina söner, att de är intresserade och tycker att dethär är

låta 18 stycken Lely Astronaut A4 ta över mjölkningen. Beslutet fattades mitt under mjölkkrisen 2016 och väckte reaktioner direkt. – Det var några som ringde och frågade hur det var fatt, folk tyckte jag var galen, säger Janne Hansson med leende och fortsätter: – Men det jag tror på vill jag löpa linan ut. Jag bryr mig