Boksamtal - DiVA Portal

1m ago
23 Views
0 Downloads
2.05 MB
52 Pages
Last View : Today
Last Download : n/a
Upload by : Louie Bolen
Transcription

Södertörns högskolaVT 2011Svenska för blivande andraspråkslärare BBoksamtal- En språkutvecklande metod förandraspråkstalare.Författare: Mary Selva Gonzalez0

Abstract“Boksamtal” Talking about books – a linguistic method for Second Language Learners.Author: Mary Selva GonzalezThe main purpose of this essay is to study how classroom interaction can take place in a classfor Second Language Learners (SLL).1 I have applied a case study methodology on alinguistic method used by a Teacher in Swedish as Second Language working on a primaryschool situated in the Southern suburbs of Stockholm. The learning method is based onextensive reading of books which comprehend several learning techniques organized into aprocess that support the development of linguistic skills such as discussing in a group,writing, reading and thinking in a second language. The methodology applied is based onobservations, on an interview with a Teacher in Swedish as Second Language and on aquestionnaire answered by 11 students that participated on “Boksamtal”.Based on a theoretical framework about socio cultural theories on learning and scaffolding,2 Iattempt to integrate theory and practice to investigate how the Teacher succeed on applyingeffective methods for second language learning. Through the analyses of the data is also myintention to emphasize the advantages and disadvantages of such a method. In order to clarifythe analysis I have identified two different kind of scaffolding: the Teacher-Studentinteraction and the scaffolding that creates through the learning methods on “Boksamtal”.The results of the analysis shows that a school organization that affirms the student’sidentities, has a well organized program based on context-embedded teaching with acombination of different forms of scaffolding succeed to generate critical language awarenessand cognitive skills. On the other hand I found several points that are worth attention such asthe a lack of cooperation between the mother tongue Teachers and the other Teachers of theschool, and the importance of choosing appropriated books on which the students can easilyrelate to. Furthermore I found two points that need deeper reflection, which strategies can beused for shy students that do not produce a word and how can the school find adequatesupport for a second language student born in Sweden who has not attained the expectedlevel. Key words: socio cultural theories on language teaching, scaffolding, Second LanguageLearners.12Cummins 2001: 326Gibbons 2006: 291

Innehållsförteckning1234Inledning .41.1Syfte och frågeställning. 51.2Tidigare forskning . 6Teorier .72.1Sociokulturell teori om språkutveckling. 82.2Stöttning . 8Metod och material.103.1Intervjun med läraren i svenska som andraspråk. 103.2Enkät. 103.3Observationer . 11Analys av boksamtal.124.14.1.1Planering. 124.1.2Val av litteratur. 134.1.3Läsning . 144.1.4Muntlig stöttning . 144.1.5Skriftlig stöttning. 154.2Läspass . 164.2.2Skrivpass . 174.2.3Boksamtal . 18Analys av enkäten. 184.3.1Boksamtal, en språkutvecklande process. 194.3.2Medvetenhet om sin egen språkutveckling, en kognitiv färdighet. 22Slutdiskussion .275.16Stöttning genom Boksamtalets arbetsmetoder . 164.2.14.35Stöttning genom interaktion lärare/inlärare. 12Vidare forskning. 28Referenser.29Tryckta källor . 29Internet publicerat material . 307Bilagor.31Bilaga 1Intervjun. 312

Bilaga 2 Enkät . 39Bilaga 3 Planering av boksamtal . 42Bilaga 4 Utvärdering . 43Bilaga 5 Betygskriterier. 44Bilaga 6 Begrepp . 45Bilaga 7 Läsförståelsefrågor. 493

1 InledningDet svenska skolväsendet representerar idag en samlingsplats för mängder av språk ochkulturella bakgrunder. Elever med utländskbakgrund utgör numera ca en femtedel.3 Dettafaktum ställer högre krav på den politiska nivån och i synnerhet på pedagogerna, inte minst ifrågan om undervisningsformer för elever som har ett annat modersmål än svenska och harandra referensramar än majoritetseleverna. Den kanadensiska språkvetaren Jim Cummins harvisat i sin forskning från år 1979 att det kan ta 1 till 3 år för att lära sig ett vardagsspråk ochmellan 5 till 7 år för att behärska ett akademiskt språk.4 Han införde två begrepp för attbeskriva elevernas språkliga kompetens: BICS, Basic Interpersonal Communicative Skills förvardagsspråket och CALP, Cognitive Academic Language Proficiency5 för det akademiskaspråket eller kunskapsrelaterat språk6. Han har även betonat att den sociala kontexten ärväsentlig för en effektiv språkinlärning. Med det menade språkvetaren att språkinlärning är”en process som är socialt inbäddad”7 och påverkas av hur samhället, skolan och pedagogernabemöter andraspråkselever.8År 2000 gjordes en internationell undersökning i 32 länder, inklusive Sverige, kallad”Programme for International Student Assesment, OECD”.9 Avsikten med studien var attmäta läsförmåga, matematiska och naturvetenskapliga kunskaper hos femtonåringar. Iresultatet för svenska studenter framstod det att det råder större brist bland studenter som harett annat modersmål än svenska. Därför har den svenska regeringen och den förUtifrån denna samhällsproblematik och grundad på sociokulturellateorier om språkutveckling är uppsatsens syfte att undersöka klassrumsinteraktion i form avsamtal genom att studera Boksamtal enligt metoden som tillämpas på en skola söder omStockholm.Under höstterminen 2010 deltog jag som lärarkandidat i en kommunal skola i Huddingekommun under en period av sammanlagt 6 veckor. Under min vistelse i skolan fick jagmöjlighet att undervisa och genomföra den här undersökningen genom observationer, samtal3Skolverket 2008: 5Sellgren 2005: 2075Lindgren 2008: 286Cummins: 2001: 867Gibbons 2006: 288Sellgren 2005: 202, 203; Cummins 2001: 979Holmegaard & Wikström 2004: 54610Skolverket 2008: 844

med min handledare och en enkät riktad till elever som deltog i boksamtal. Motivering av valav boksamtal som undersökningsobjekt grundar jag på forskning som hävdar att den socialainteraktionen är väsentlig för språkutveckling samt för andraspråksinlärning.11 Denna socialainteraktion består av stöttning, ett begrepp som syftar på stödet som eleverna får via lärarenoch genom skoluppgifter. Stöttning12 kommer att vara en central del av den här uppsatsen.1.1 Syfte och frågeställningStudiens syfte är att undersöka klassrumsinteraktion i form av samtal genom en fallstudieutifrån metoden tillämpad av en lärare i svenska som andraspråk där jag hade minverksamhetsförlagda utbildning. Studien har två ambitioner: att undersöka hur de teoretiskaantagandena om andraspråksutveckling tar sig uttryck i klassrummet genom en analys avboksamtal och att belysa fördelar och nackdelar med metoden boksamtal. Valet av studienfinner sin relevans i antagandet att samtal och interaktion är väsentliga aspekter förandraspråksinlärning.13 För att avgränsa undersökningen har frågan formulerats på följandesätt: På vilket sätt sker stöttning i klassrumsinteraktion genom boksamtal?Jag lägger särskilt fokus på två former av stöttning:14 den som sker genom interaktion mellanlärare och inläraren och den som inlärarna får genom de språkutvecklande arbetsmetoder ochuppgifter som boksamtal består av. Uppsatsens analysdel kommer därför att följa dennaordning med avsikt att besvara frågeställningen på ett tydligt sätt. De teoretiskautgångspunkterna grundas på det sociokulturella perspektivet och på stöttning vilka förklaras iavsnitt 2.11Cummins 2001: 97, 105; Gibbons 2006: 26; Lindberg 2005: 59, 60, 102-104Gibbons 2006: 29; Hammarberg 2004: 65; Lindberg 2005: 41; Molloy 2008: 234, 23513Gibbons 2006: 35 - 3714Gibbons 2006: 29; Lindberg 2004: 472; Lindberg 2005: 41125

1.2 Tidigare forskningStudier gjorda av samtal i klassrumsinteraktion visar att det finns traditionella mönster som äråterkommande där undervisningen är till stor del lärarcentrerad och fördelningen av ordetmellan kön är ojämn.15 Inom andraspråksforskning kan detta ses som en brist dåklassrumsinteraktion, diskussion och samarbete är centrala delar av andraspråksutveckling,vilka skapar utgångspunkter för det sociokulturella perspektivet som den här uppsatsengrundas på.16 Klassrumsforskning visar vidare att interaktionen i klassrummet är styrda avregler och villkor som favoriserar läraren i sin ledande roll och ger upphov till att 2/3 delar avtalutrymmet domineras av läraren.17 Den här undersökningen finner därför sin relevansgenom att visa att andra arbetssätt är möjliga för att läraren ska möjliggöra en jämliksocialinteraktion där den vardagliga dialogen mellan läraren och inlärarna inte begränsar sigtill monologer eller kontrollfrågor.18Inom forskning av boksamtal finner man bokflodsprogram,19 en metod som utvecklades i NyaZeeland. Detta språkutvecklande arbetssätt är tänkt att skapa en naturlig inlärning av språketgenom läsning och i det här fallet genom läsning av skönlitteratur. Läsningen stödjerinlärarnas andraspråksinlärning på olika nivåer, men det krävs rätt bokval för att inlärningenska ske effektivt. Därför tar jag upp följande kriterier för att belysa vikten med rätt bokvalsärskilt när det handlar om andraspråksinlärning. Andraspråksforskaren Pauline Gibbonsradar ut följande kriterier för bokval:-”Ett upprepande språk”,20-”En händelse som återkommer och bygger upp berättelsen”,21-”Ett universellt tema”,22-”Illustrationer”, 23-”Bra formgivning”,24-”Ett rikt och autentiskt språk”,2515Lindberg 2005: 76Holmegaard & Wikström 2004: 566; Lindberg 2004: 261; Molloy 2008: 24417Lindberg 2005: 7718Lindberg 2005: 8019Holmegaard & Wikström 2004: 54720Gibbons 2006: 13821”ibidem”22Gibbons 2006: 13823”ibidem”24Gibbons 2006: 138166

-”Ett innehåll och ett språk som kan göras tillgänglig för andraspråkselever även omdet inledningsvis verkar svårt”,26-”Ett innehåll och ett språk som hjälper till att utöka elevernas läsförmåga och kunskapom världen”,27-”Ett innehåll som är intressant och lockar till läsning”.Vikten av dessa kriterier angående bokval kommenterar jag sedan i analysavsnittet.2 TeorierI det här avsnittet redovisas studiens två grundteorier: den sociokulturella teorin omspråkutveckling och teorin om stöttning. Först presenterar jag en kort introduktion omsamtalsforskning i klassrumsinteraktion och sedan definierar jag uppsatsens två teorier.Studier av samtalsforskning inom andraspråksforskning förankras i den så kalladeinteraktionshypotesen28 utvecklad av Michael Long. Interaktionshypotesen går ut på attinlärningen av ett andraspråk sker successivt i en förhandlingsprocess mellan en infödd talareoch en andraspråkstalare (NS-NNS, native - nonnative speaker)29. Han menar att inlärningenäger rum när det finns en språklig förhandling30med minst två aktörer. Å ena sidan finns deninfödda talaren som klargör, formulerar om eller bekräftar uttalandet. Å andra sidan har viandraspråksinläraren som ber om upprepningar, förtydligar sitt budskap eller ber ombekräftelse. I samspelet mellan båda talarna måste det finnas samarbete för att samförståndoch inlärning ska kunna realiseras. Det ger grunden för det sociokulturella perspektivet påspråkinlärning vilket jag redovisar nedan.25Gibbons 2006: 138Gibbons 2006: 13827”ibidem”28Hammarberg 2004: 62; Lindberg 2004: 465, 46629Hammarberg 2004: 6030Hammarberg 2004: 62; Lindberg 2004: 465267

2.1Sociokulturell teori om språkutvecklingDen sociokulturella teorin om språkinlärning utvecklades av den ryske psykologen LevVygotsky (1896-1934)31 under 1920- och 30-talet32. Forskarens studier bidrog med djupareförståelse för hur språkinlärningen kan ske på ett optimalt sätt genom stöd. Det som hankallade för Zonen för närmaste utveckling,33 vilket syftar på utvecklingsstadiet som finns hosett barn när barnet har förmågan att uttrycka sig men saknar språkliga och funktionellakunskaper som en vuxna behärskar. Det är genom stöd ifrån en vuxen som barnet kanutveckla sitt tal och sina språkförmågor. Detta stöd kallas inom andraspråksforskningenstöttning (scaffolding),34 som jag utvecklar i teoriavsnittets andra aktiongrundläggandeindivider grundaspåförmuntligkommunikation vilken fungerar som både medel och förutsättning för en effektivspråkinlärning.36 Det här synsättet skiljer sig markant från forskning från 1980-talet sompräglades av assimileringsteorier37 där det sociokulturella samspelet hade mindre betydelse.38Forskarna menar att en dynamisk interaktion mellan inlärarna, samt mellan inlärarna ochinfödda talare, kan medverka till att producera korrekta former av målspråket. Forskning har39även visat att samarbete och stöttningkan bidra till att utveckla högre språkligt medvetenhethos inlärarna då de reflekterar över sina egna språkliga produktioner.40 Eftersom stöttning ärett centralt begrepp inom den sociokulturella teorin baseras undersökningen på denna teorivilket utgör uppsatsens andra grundteori.2.2 StöttningStöttning (scaffolding),41 innebär en stödjande undervisning som gynnar språkutvecklingenframåt.42 Syftet med stöttning är inte att förenkla inlärning men snarare att erbjuda lämpligaredskap för att inläraren ska kunna arbeta självständigt, förebygga sina kunskaper, reflektera31Vygotsky 1986: ivHammarberg 2004: 65; Lindberg 2005: 38-42, 59; Lindberg 2004: 47133Gibbons 2006: 26; Hammarberg 2004: 65; Linberg: 2005: 40,41; Vygotsky 1986: xxxv34Gibbons 2006: 29; Hammarberg 2004: 65; Lindberg 2005: 41; Molloy 2008: 234, 23535Gibbons 2006: 24; Holmegaard & Wikström 2004: 545; Lindberg 2004: 470; Lindberg 2005: 39, 59, 6036Gibbons 2006: 26; Lindberg 2005: 59, 60, 102-10437Cummins 2001: 32638Lindberg 2005: 6039Gibbons 2006: 29; Lindberg 2004: 472; Lindberg 2005: 41; Molloy 2008: 23540Lindberg 2005: 103-10541Gibbons 2006: 29; Hammarberg 2004: 65; Lindberg 2005: 41; Molloy 2008: 234, 23542Gibbons 2006: 29328

över sin egen inlärning och nå högre kunskapsnivåer.43 I denna form av språkundervisningtalar man om inläraren istället för eleven.44 Detta synsätt förutsätter att inläraren är en aktivdeltagare som lär in färdigheter och kunskaper istället för att enbart ta emot.45 Ett sådantperspektiv motsätter sig den traditionella synen på pedagogik som ställer inläraren i enunderordnad position där läraren är sändaren av information och studenten en passivmottagare.46 En sådan syn främjar även auktoritära roller hos lärarna där maktperspektivet ärdominerande vilket i sin tur skapar passiva roller hos inlärarna,47 något som enligtsociokulturell teori inte främjar inlärning.Praktiska exempel på hur stöttning kan se ut i klassrumsaktiviteter finner man närmarebestämt på två nivåer:1. Genom interaktionen mellan lärare och inläraren,2. Genom de metoder som läraren lägger fram för att främja språkutveckling.1. Stöttning genom interaktion läraren/inläraren innebär en stödjande roll när läraren gerinstruktioner, sammanfattar, strukturerar, upprepar, korrigerar och skapar en dialogiskinteraktion med inlärarna.2. Stöttning genom metoder innebär att inlärningsstrategier och uppgifter som inläraren ställsinför i klassrummet stödjer inlärarens språkutveckling genom att utveckla färdigheterna i atttala, lyssna, skriva och läsa.Jag kommer att fokusera på dessa två former av stöttning i analysdelen för att kunna besvarauppsatsens frågeställning: På vilket sätt sker stöttning i klassrumsinteraktion genomboksamtal?43Gibbons 2006: 29; Lindberg 2005: 41Gibbons 2006: 26-2845Håkansson 2000: 4346Gibbons 2006: 24, 2847Holmegaard & Wikström 2004: 483, 484449

3 Metod och materialI det här avsnittet redogörs för data som samlades in under en period av sex veckor i denskolan där jag hade den verksamhetsförlagda utbildningen under höstterminen 2010. Jag haranvänt mig av tre datainsamlingsmetoder för den här uppsatsen: en intervju med minhandledare, en enkät med elever som deltog i boksamtal och observationer.3.1 Intervjun med läraren i svenska som andraspråkJag har spelat in en intervju med min handledare, läraren i svenska som andraspråk, där honhar berättat om sitt perspektiv på andraspråksinlärning och om hur hon organiserar sinundervisning i boksamtal. Det var snarare ett öppet samtal om metoder somupplevsiskolanmedandraspråksundervisning. Samtalet gjordes sista dagen av den verksamhetsförlagdautbildningen och tog ungefär 30 minuter. Den här inspelningen bidrog med ett rikt ochnyanserat innehåll som utgör en central del av uppsatsens analys och resultat. Själva intervjunredovisas som bilaga 1, i uppsatsens sista del.3.2 EnkätJag genomförde en enkät med 11 andraspråksinlärare som deltog i boksamtal under minvistelse i skolan. Enkäten utgörs av 16 alternativfrågor varav de 5 sista ger möjlighet attutveckla svaret. Enkäten syftar till att ta reda på hur inläraren upplever boksamtal och sinegen språkinlärning. Den uppmanar därför till ett kritiskt perspektiv vilket innebär förmåganatt förstå metakunskaper. Denna position är inte enkel för inlärarna då det krävs medvetenhetom sin egen språkinlärning och ett visst avstånd från sin egen situation. Jag kunde ändåkonstatera att inlärarnas svar var insiktsfulla, de hade en ganska hög medvetenhet om sin egenspråkinlärning, hade kritiska synpunkter att bidra med och de hade ett tydligt grepp omboksamtalets olika delar då, med ett begränsat ordförråd, de kunde förklara skillnaden mellanden språkliga nivån de hade i början och den som de har lyckats uppnå. Inlärarna som svaradepå enkäten gick i årskurs 7 och var mellan 12 till 13 år. Enkäten var gjord sista dagen av minnärvaro på skolan under själva undervisningspasset i boksamtal. För att underlätta förståelseav frågorna gick jag igenom enkäten med hela gruppen. Formuleringen av frågorna var ställdapå ett sätt som kunde vara svårt att begripa av inlärarna därför förklarade jag tydligt frågornas10

syfte och innebörd. Eleverna som svarade på enkäten har gått i svensk skola i genomsnittmellan 1 år till 3 år, med undantag för en elev som var född i Sverige. Jag anger en kortreflektion av det i kapitel 4, Analys av enkäten, under rubriken avvikande resultat. Resultat avenkäten redovisas i kapitel 4.3.3 ObservationerDatainsamlingen genomfördes både genom aktiva och passiva observationerna under denordinarie skolverksamheten. De gjordes i klassrummet under olika undervisningspass isvenska som andraspråk och anpassad ämnesundervisning för andraspråkstalare. Min dubblaroll som praktikant och forskare kan innebära en svårighet i sig då man både intar en lärarrollsom aktiv medverkare i skolansaktiviteter och iakttar som passiv åskådare. Jag anser att i minroll som forskare har jag ett visst ansvar att iaktta med kritiska ögon för att kunna undersökaeventuella brister och bidra med förklaringar samt lösningar till dem. Jag tog vardagligaanteckningar inför varje undervisningspass där jag deltog som passiv åskådare och varsärskild uppmärksam på paralleller mellan min handledares metoder och teorierna inomandraspråksforskning. Observationerna bidrar med ett kompletterande inslag för analys avintervjun och enkäten samt uppsatsens resultat.11

4 Analys av boksamtalI det här avsnittet redovisar och sammanfattar jag resultaten av min analys. Det består av treunder rubriker: 4.1 Stöttning genom interaktionen lärare – elev, 4.2 Stöttning genomboksamtalets arbetsmetoder och 4.3 Analys av enkäten. Dessa punkter utvecklas ytterligare iflera delar strukturerade utifrån resultat av analysen.Materialet som inlärarna studerade i klassrummet rapporteras i bilaga 6 med fyra sidor avbegrepp och bilaga 7 med tre sidor av läsförståelsefrågor. Bilaga 1 visar intervjun medläraren, bilaga 2 utgör enkäten som jag genomförde med eleverna, bilaga 3 är skolansplanering av boksamtal, bilaga 4 är skolans utvärdering av boksamtal och bilaga 5 visarbetygskriterier. Alla dessa dokument har jag fått av läraren bakom metoden i boksamtal.4.1 Stöttning genom interaktion lärare/inlärareStöttning i klassrumsinteraktion visar sig i första hand genom den muntliga och skriftligakommunikationen som äger rum mellan läraren och inlärarna.48 Stöttning förekommer ocksågenom de genomtänkta uppgifterna som läraren inleder inför varje undervisningspass. Imetoden boksamtal enligt det arbetssätt som min handledare följde ingick det stöttning i fleraolika delar. Jag har klassificerat dessa utifrån innehållet i intervjun.4.1.1 PlaneringSkolundervisningen var organiserade på olika tema som hela skolan arbetade gemensamt medunder terminen. Den tematiska planeringen är särskilt viktig för andraspråkelever eftersomden ger större tillgång till kontext och skapar sammanhang,49 vilka är väsentliga aspekter avandraspråkinlärning. Eftersom eleverna i en heterogen grupp har andra referenser änenspråkiga elever behöver andraspråkselever större sammanhang som stödjer förståelse avtexten samt utvecklar språkinlärning.50 Under min praktik fick jag möjlighet att delta i temat”vänskap”. Men det fanns även andra tema som var relaterade till ungdomarnas intressen ochproblematik.48Lindberg 2004: 478Holmegaard & Wikström 2004: 544, 552; Molloy 2008: 10550Gibbons 2006: 136; Molloy 2008: 50; Sellgren 2005: 2274912

En annan viktig aspekt av den tematiska planeringen är förankring till andra a ämnen, vilka hon undervisade i. Om det tematiska arbetssättet uttalarsig läraren på det här sättet:”Ofta vi som jobbar i SVA är också SO lärare många utav oss. Då bruka vi titta påvad ska vi läsa i SO. Jag försöker jobba lite tematisk och blanda SO ochSvenska.”En väl strukturerad, ”långsiktig och metodisk” planering52 har en positiv inverkan påandraspråkstalare eftersom den består av både språk och innehåll samt ger tydliga strategierför språkinlärning. För att kunna etablera en långsiktig och strukturerad planering krävs detsamarbete mellan lärarna. Min handledare försökte samarbeta i stor utsträckning medämneslärarna, vilket andraspråksforskning talar för.53 Däremot fanns det inget samarbete allsmed modersmålslärarna, vilket motsätter sig optimala metoder för andraspråkinlärning. iskolvärldendärmodersmålsundervisningen ligger utanför skolansschema och modersmålslärarna inte arbetari samråd med övriga lärare. Under intervjun framkom det att det var lärarens önskan attetablera ett nära samarbete med modersmålslärarna för att utveckla inlärarnas språkligaförmågor, men önskan hade inte uttalats av skolledningen eller andra ämneslärare.4.1.2 Val av litteraturUnder min vistelse i skolan hade jag några samtal med två olika lärare i svenska somandraspråk vilka framhävde svårigheten med att hitta rätt litteratur för inlärarna i åldernmellan 13 och 14 år. Utifrån lärarnas kommentarer och de kriterierna som Gibbonsdefinierade angående bokval,54 som jag citerade i avsnitt 1.2 Tidigare forskning, skulle mankunna klassificera ungdomslitteraturen inom ett begränsat fack. Under intervjun framfördeläraren att eleverna arbetar med den litteratur som redan finns i skolan. Jag citerar lärarenskommentarer:” Visst, jag har lite frihet att kunna styra, samtidigt är jag ganska låst för skullejag gå utanför ramarna och helt plötsligt göra någonting annat då faller hela51Holmegaard & Wikström 2004: 550, 551; Sellgren 2005: 216Holmegaard och Wikström 2004: 539, 54653Sellgren 2005: 21754Gibbons 2006: 1385213

samarbetet. Jag försöker samarbeta så mycket som möjligt med de svenskaklasserna för det är dit de ska. Börjar jag då köra helt andra titlar, jobba med andrasaker då faller samarbetet.”Lärarens inlägg är en viktig punkt inom val av litteraturen för andraspråkselever. Å ena sidanskulle man kunna säga att det finns en saknad av ungdomslitteratur anpassad förandraspråkselever i både form och innehåll. Alltså att litteraturen genomsyras av etthändelserikt innehåll och ett autentiskt språk där inläraren kan lätt förhålla sig till. Å andrasidan skulle man kanske kunna prata om behov av förnyelse av skolans ungdomslitteratur.Däri kan det finnas organisatoriska skäl eller det kan vara en fråga om resurser.4.1.3 LäsningStöttning genom interaktion mellan läraren och inläraren finner man i läsningspasset somboksamtalet består av. Läraren var noggrann med att läsa högt inför klassen varje gång honintroducerade en ny bok eller en ny text. Läraren framhävde att andraspråkselever har störrebehov av stöd i läsning för att de sedan ska kunna arbeta självständiga. Bådaandraspråksforskarna Jim Cummins och Paulina Gibbons talar om en sådan metod när dethandlar om läsning.55 Den noggranna planeringen erbjuder tydliga strukturer som stödjer denallmänna inlärningen. Om stöttning uttrycker sig läraren så här:” då går vi igenom tillsammans. Vi läser några rader, jag går igenom alla nyabegrepp på tavlan, vi diskuterar begreppen, sen läser vi vidare, stannar upp. Så attvi gör det hela tiden i helgrupp och när det är klart, då får de läsa det en gång tillsjälva.”Lärarens inlägg syftar på stöttning när hon i sin lärarroll visar lässtrategier och gerförklaringar om språket för att sedan låta eleverna prova sig fram själva.4.1.4 Muntlig stöttningUnder mitt deltagande som passiv observatör kunde jag konstatera att läraren gav tydligainstruktioner inför varje undervissningspass i boksamtal. Dessa instruktioner skapade enhelhetsbild för eleverna eftersom hon sammanfattade dagen eller veckan som hade varit samtgav eleverna ett långtidsperspektiv genom att förankra till kommande mål. En stor del av55Gibbons 2006: 118; Holmegaard & Wikström 2004: 546 - 54814

elevernas skolframgång beror på attityder som lärarna har gentemot minoritetselever samtvilken sociokulturell miljö skolan präglas av.56 I det här fallet kunde man uppleva ett positivtoch inkluderande arbetssätt där hela skolorganisationen tog hänsyn till elevernas skildabakgrund.Muntlig stöttning förekom i boksamtalspasset på slutet av varje vecka när eleverna hadediskussion i klassrummet om bokens innehåll. Den organiserade arbetsformen gav tillf

Den kanadensiska språkvetaren Jim Cummins har visat i sin forskning från år 1979 att det kan ta 1 till 3 år för att lära sig ett vardagsspråk och mellan 5 till 7 år för att behärska ett akademiskt språk.4 Han införde två begrepp för att beskriva elevernas språkliga kompetens: BI